The eagle is flying again.

Jag skrev visst aldrig att jag gjorde ett sommaruppehåll. Men det gjorde jag i alla fall. Nu är skolan igång igen, och jag hinner ändå inte skriva något på min blogg. Men jag bytte ut påskliljorna mot något mer höstigt, åtminstone. Allt håller på att bli brunt utomhus. Kallt är det också. Mörkt. Men jag kan ändå inte riktigt förstå dem som blir deprimerade av hösten. Den är fin och mysig!

Idag är det lördag. Det finns massor av saker att göra, och jag är faktiskt ganska så energisk, för en gångs skull. Kan det ha att göra med att jag lade mig tidigt igår? Jo, antagligen. I vilket fall som helst vaknade jag vid sjutiden imorse, och bestämde mig för att gå upp. Jag har varit pigg och vaken sedan dess. Men hungrig. Ingen annan vaknade och gick upp förrän halv tio. Och jag ville inte äta frukost ensam. Sedan gick de upp i alla fall: familjen. Jag tycker om långfrukost med familjen, diskutera olika saker och bara ha det mysigt tillsammans. Jag åt plättar till frukost. Mums!

Nå, ska jag berätta den stora nyheten nu? Jag är en av de 26 bästa i LitteraLunds skrivartävling! Jag är fantastiskt lycklig, fast det har inte riktigt gått upp för mig än, att det är sant. Det blir tredje gången i mitt liv som jag blir publicerad. Kanske skulle jag ändå kunna bli författare? Fast antagligen inte. Jag menar, en lärobok och två "tävlingsböcker". Det räcker inte långt. Men när jag blir klar med min projektarbetesbok, då ska jag skicka in den till ett förlag och testa!

Nej, nu ska jag skriva ut min reviderade projektplan och gå och plugga fysik inför redovisningen på måndag. Jag kan då inte improvisera fram en redovisning i Fysik B, i alla fall... och så ska jag fixa en present till Alex, som fyller 18 på måndag! Grattis. :)


Nornchen, vem annars?

Norna - "Bitbesten"







Tänkte att jag skulle ge er en liten Norna-uppdatering. Fast bilderna är inte helt nya, och hon växer konstant ... men i alla fall. Hoppas att ni alla har ett underbart lov!

Un jour merveilleux.

Nå, här sitter jag. Mörbultad och trött, och med skoskavsblåsor som täcker båda mina lilltår. Hela tån, märk väl. Idag var jag i Köpenhamn med Kultur- och idéhistorien. Det var bara Natali, jag och läraren. Men det var roligt. Men när man tittat på skulpturer som alla var mycket lika i ungefär en timme, så var man ganska trött på det. Och målningarna var väl inte jättemycket att hurra för. Visst, där fanns Monet, Manet, Toulouse-Lautrec, van Gogh och Gaugin. David, Delacroix och Degas. Men de flesta tavlor verkade vara lindebarn, tavlor målade innan konstnärerna fann sin typiska stil. En annan bidragande faktor var den att hälften var borta, eftersom de höll på att förbereda någon annan utställning.

I vilket fall som helst, så traskade vi omkring på Glyptoteket i två till tre timmar. Sedan blev det Burger King. Usch! Jag tror att jag fortfarande kan räkna antalet gånger jag varit på en snabbmatskedja på fingrarna. Eller i alla fall fingrar och tår. Och det är inte gott. Vidare gick Natali och jag nerför Ströget, nästan hela vägen, och sedan gick vi tillbaka till Huvudbangården. Där, på den så kallade Stora trappan (som bara hade två steg!) väntade Syster och hennes vän. Så vi promenerade iväg alla fyra, till Amalienborg - där drottningen bor. Där satte vi oss på en trappa i hamnen med utsikt över Operaen och åt glass. Väldigt mysigt.

Och nu, nu är jag hemma. Hemma hos min älskade lilla Norna, min hundvalp. Vi hämtade hem henne idag, och hjälp, ett sådant litet energiknippe hon är! Hon attackerade mitt ansikte när jag lade mig ner, och "tvättade" hela det. Men sedan, när hon hade satt i sig en stor skål mat och sprungit ett tag till, lade hon sig ner under bordet. Och dit kravlade jag in för att sjunga och klappa henne till sömns. Nu, nu sover det lilla bitmonstret så sött. Och imorgon klockan åtta ska jag gå och väcka henne och ta in henne i köket så hon får äta frukost. Som ni ser är jag alldeles betagen, och kan nog inte prata om mycket annat på ett tag.

Bonne nuit, le monde, ma petite chienne dort, et bientôt, moi aussi.
Adieu!

Glass, trasiga hörlurar och en fransk avslutning

Så, det är en ny dag, och i ordning med min nya aktiva blogginställning har jag satt mig här för att skriva ett nytt inlägg om vad som händer i mitt liv. Vi kan väl börja med att berätta att jag hade mitt fruktade stora prov idag. Jag kunde faktiskt allt jag skulle, felet var att jag fick en blackout någonstans mitt under skrivtiden. Och jag skrev något jag själv inte ens vet vad det handlade om. Det skulle knappt förvåna mig om jag får tillbaka det med ett stort frågetecken på den frågan, eftersom jag skrivit på något slags alien-språk. Efter att jag tyckt synd om mig själv tillräckligt länge efter detta hemska prov (jag fick huvudvärk efteråt), åt jag chokladglass. Nu är jag på lite bättre humör. Efter en relativt lång promenad i solskenet, kanske med kameran, kommer nog allt att kännas bra igen.

Nå, dagens anekdot handlar om min mp3. När jag lade mig igårkväll bestämde jag mig för att lyssna på lite musik innan jag somnade. Självklart somnade jag innan jag bort mp3:n, och när jag sedan vaknade mitt i natten, så var det något plastigt som låg vid mina tår. Det visade sig att jag hade (i sömnen, förstås) slitit sönder den ena hörluren. Och jag menar bokstavligen slitit sönder. Hur hade annars plastskalet kunna ha varit skilt från själva elektroniken i hörluren? Så nu blir det till att köpa ett par nya hörlurar också. Och jag som hade tänkt spara pengar. Jag erkänner, jag ser komiken i det hela, men jag tycker ändå inte att det är roligt.

Annars har dagen förflutit rätt så normalt, förutom att jag var så uppe i varv (av nervositet) att jag har varit irriterande, bossig och gnällig hela dagen (förlåt, Alex!). Men jag får hoppas att alla som har haft oturen att träffa mig idag har överseende, och har de inte det, ja, då vet jag inte vad jag gör. Nej, nu lockar solskenet och den ljuvliga vårluften (jag ber om ursäkt, allergiker) och jag vill inte vara inne längre. Så ses vi nog snart igen, om jag lyckas hålla den här aktiviteten uppe!

À bientôt!






När jag ser den här bilden får jag en känsla av att Julie Andrews ska komma springande i en dirndl och utbrista något om The hiiills are alive..! Får inte ni?

Vårkänslor (=glädje, lycka & frihetstankar)

Nej, men god morgon! Så trevligt att du sitter här och läser min blogg! Ska jag berätta något mer idag? Jag pluggade aldrig igår. Det var mycket illa, för nu måste jag plugga in allt till provet på en dag. Men jag har mig själv att skylla, så jag ska inte gnälla.

Jag ställde in min stereo så att den skulle börja spela (och väcka mig) klockan åtta idag, så att jag skulle ha tid att ta igen vad jag missade igår. Men nej, den började inte spela klockan åtta. Vet ni varför? Jo, för jag hade inte ställt om min stereoklocka till sommartid. Så när den började spela, och jag trodde att klockan var åtta (och kände mig duktig som gick upp direkt) blev jag mycket besviken och förvirrad när jag tittade på den vanliga klockan och upptäckte att hon var nio. Då gav jag upp mitt pluggande och städade mitt rum istället. Och sedan satte jag mig här för att skriva lite, så att du skulle få lite att läsa!


Före

Efter

Kära läsare, det är officiellt: Våren är här!


God morgon alla, god morgon livet!

Så, då var det lördag igen! Ljuva, härliga lördag! Om en liten stund ska jag gå ner och äta goda (men onyttiga såklart) flingor till frukost. Flingor med torkade jordgubbar och mörk choklad? Mmmmm ...

Tänkte läsa min bok (Wives and Daughters) som fredagsmys/-underhållning igår. Men nej, då, jag somande innan jag ens hann ta upp boken ur min skolväska. Inte så roligt. Men det var ganska skönt ändå. Sedan vaknar man tidigt på morgonen av att pappas mobil ringer, vilket inte heller var så roligt. Fast inte så farligt ändå. Jag tog vara på tiden och gick upp för att städa mitt rum och sätta mig vid datorn, innan Syster kommer hit och tar den för resten av dagen (hon arbetar med en uppsats). Så jag tänkte: 'Nej, jag skulle ju försöka ta tag i min blogg', också satte jag mig här och började skriva.

Igår tittade vi på Frankensteins monster (från trettiotalet, ja), på svensklektionen. Det var faktiskt roligt. Även om den i dagens samhälle blir komisk, med sina gamla effekter, avsaknad av filmmusik och överdramatiska sätt att ge en skräckkänsla, är den ändå obehaglig på vissa sätt. Visst, man kan skratta och se det hela som ett skämt, men om man ser på handlingarna som visas, och ignorerar att den inte är som dagens filmer, så är den relativt otäck. Som när monstret kastar en liten flicka i vattnet. Strunta i att hon kastas i vatten som i verkligheten inte kan vara mer än 20 cm djupt, och se människan bakom! Det är i alla fall så jag försöker se den (även om jag också kan fnissa åt specialeffekterna).

Vad finns det annars för små luddiga tankemoln i min hjärna så här på en lördagsmorgon?
Det var en bra fråga.
1) Jag måste plugga idag och vara en duktig flicka.
2) Jag vill inte vara en duktig flicka och plugga idag.
3) Hundboxen måste göras i ordning, så att den är färdig när Norna kommer.
4) Jag är en nörd som bara läser gamla romaner.
5) Jag trivs med det.
6) Jag är hungrig och vill äta frukost.
7) Det här inlägget är nog redan för långt.
8) Därför ska jag ladda upp en bild och sedan publicera det.
9) Adjö, ni (?) trogna som orkat läsa så här långt. Ni kan vara stolta!


Yes, I want to do some writing today!


Livet, jag omfamnar dig!

Får jag lov att presentera min senaste bekantskap? Här är hon, mycket trevlig om jag får säga det själv.



Jag kommer att drömma mardrömmar om henne i natt, jag lovar. Vi hade Hjärt- och Lungräddning på idrotten idag, och hon var snäll nog att ställa upp. När man har tryckt bröstet tillräckligt långt ner säger det 'klick'. Läskigt värre.

Ja, jag sade ju att jag skulle försöka vara mer aktiv. Har som vanligt inte gått så bra. Och har inget bättre för mig än att ladda upp fula bilder på övningsdockor. Senare ikväll blir det andra delen av Jane Eyre med Syster. Det blir nog dagens höjdpunkt, att slänga sig i soffan och låta fantasin sväva iväg till fjärran platser och tider, där livet egentligen inte var lättare, men verkar vara det, eftersom man får sitt lyckliga slut.

Imorgon blir det information om projektarbetet, och jag hoppas på att få igenom min lilla idé. Vad jag vill göra som projektarbete, det vill ni allt bra gärna veta, vad? (Haha, om någon läser, det vill säga.) Men det säger jag inte, för det är HEMLIGT.

Usch, vad jag vill ha sommarlov ...
Fast när jag tänker på saken, är livet ändå rätt underbart. Och man ska njuta, ta vara på ögonblicket.
Ma vie, je t'embrasse!


Kostymförråd i kombination med brittiska författare

Det är fredag (snart lördag)!!! Jag är glad. Om jag bara klarar mig genom nästa vecka blir allt bra, för sedan är det påsklov. Jag satt precis och läste igenom alla inlägg jag någonsin skrivit. Det handlade ganska mycket om att överleva skolveckor. Men det gör jag ju alltid, så varför inte nu?

Usch, jag har träningsvärk i hela kroppen. Jag gick och simmade efter skolan, och på något sätt blev det tre kilometer. Vilket ledde till att jag känner mig ganska stel just nu. Men inte så farligt som jag trodde, faktiskt.
      Hade egentligen tänkt läsa senaste bokförvärvet (Wives and Daughters, Elizabeth Gaskell) ikväll, men sedan kom pappa och ville se på Jane Eyre. Och det kunde jag förstås inte motstå. Så det får bli bok imorgon istället. Under Earth Hour, kanske? Att läsa med stearinljus är nog väldigt mysigt, bara man har så många att man ser ordentligt (och inte anstränger ögonen för mycket).
      Nå, ska ni vara med i Earth Hour imorgon, då? Nej, jag tänker inte uppmana någon att vara med, det finns det tillräckligt med människor som gör redan. Har inte människor blivit övertygade vid det här laget, tror jag inte att mina åsikter gör så stor skillnad (särskilt som ingen läser min blogg).

Utöver plugg och Earth Hour imorgon blir det en tur till Teaterns dag i Malmö. De säljer ut delar (?) av sitt kostymförråd, och det tycker i alla fall jag låter mycket intressant. Och nu, nu är jag ganska så trött och ska snart gå och lägga mig. Men en bild ska vi väl ladda upp också?


Northanger Abbey, ett av mina senaste förvärv (och en av mina besattheter)

And here we go again ...

Jag är visst totalt oförmögen att skriva en blogg kontinuerligt. Det är ju helt hopplöst! Varje gång säger jag att jag ska skriva ordentligt så skriver jag ett inlägg, och sedan händer det inget på ett par veckor. Jag ska sluta säga saker som jag inte håller. Nej, jag får försöka hinna med bloggen lite bättre, men jag lovar inget.

Och nu är det förstås dags för mig att gå och plugga (sedan sova) igen. Ledsen, lilla blogg, men det får bli en annan dag.

Som avslutning bjuder jag på bilden jag ska analysera på svenskan på tisdag (muntliga nationella).

Bonne nuit!


La Liberte guidant le peuple (Delacroix)

Ny beslutsamhet (och havregrynsgröt till frukost).

Jag försummar verkligen min blogg. Det är inget bra. Men vad ska jag skriva egentligen? Man ska skriva om sitt liv, det är sant. Men liv är komplicerat och svårt att beskriva. Nåväl, vi ger det ett försök till. Jag tycker ju om min blogg.
     Så precis som med mitt liv, ska jag ta nya tag här, där jag beskriver och (i viss mån?) analyserar mitt liv. Blir det ingen förändring här, så misslyckas jag även med mitt nya liv.

Sådär, ja. Då har jag bestämt mig. Så vi börjar med vad som händer imorgon, då? Jo, visst. Imorgon ska jag åka upp till Ängelholm och träffa Emma, Olivia och Therese. Har inte träffat dem på några år, så det blir kul. Mycket att ta igen.

Och hur ser planerna för dagen ut? Jo, städning, plugg, sista avsnittet Stolthet och Fördom (1995). Prata med Syster i Köpenhamn, gå ut (förhoppningsvis med kameran, allt är snötäckt och solen lyser så man får ha solglasögon) och skriva brev.
     Där har vi förstås en fråga man kan ta upp. Att skriva brev, det kan vara lite irriterande ibland, för får man ett brev har man plikten att svara hängande över huvudet. Men så roligt som det är att få brev tillbaka är det värt mödan.

Usch, jag hade aldrig trott att det skulle vara så svårt att komma på något att skriva i sin blogg, man skriver ju bara om sitt eget liv. Men för mig är det inte alls som en dagbok, för i min dagbok skriver jag bara mina allra innersta tankar, de som jag inte ens delar med familj eller mina närmsta vänner: det som bara är mitt. Men om jag inte är så personlig i min blogg, då blir den nog ganska ointressant. Så vad skriver jag?


Svar: Ingenting. Jag avslutar meddelandet och laddar upp en fin bild istället, och återkommer när jag har något mer intressant att skriva. Eller när jag beslutar mig för att dela mina innersta tankar med världen (aldrig).

Ointressant + Fin Bild

Skolan. Igen. Här sitter jag nu i ett grupprum och pluggar. Varför tar det man ska göra aldrig slut? Så fort man är klar har man dubbelt så mycket kvar att göra. Nu är det tyska, kemi, matte och svenska som gäller. Men jag är trött. Och hungrig.

Det här inlägget var totalt onödigt. Tänkte bara bevisa att jag inte är helt död, eller har slutat blogga. Har bara inget att skriva för tillfället, eftersom inget händer (det är så det går när man hänger över sina skolböcker hela tiden). Snart ska jag åka buss till kören, men först ska jag plugga mer.

Så ... À bientôt!



Ännu ett nytt år

Nu är den här igen. Tiden för nyårslöften och fyrverkerier och konfekt. Som vanligt kommer att jag lova mig själv saker, och som alltid kommer jag säkert att bryta mitt löfte mycket snart. Och jag som annars brukar uppfylla mina löften. Det är bara nyårslöften som inte går.

Ett nytt år är på väg, det är så nära att man nästan kan känna doften av det. Det kommer som en vind, klar men mild, och sopar undan det gamla. Jag har stora förväntningar på det nya året. Eller skulle jag kanske snarare säga stora förväntningar på mig själv och vad jag kommer att göra under det kommande året? Det är nog närmre sanningen.

Dessvärre har jag en hemsk migrän nu under årets sista timmar, så det är bara att krypa ner i sängen och hoppas på en bättring till i kväll.

Vi ses nästa år!

Le malheur - le chagrin



Jag vet inte hur rätt franskan är i det som kommer nedan, men jag kände ett starkt behov av att uttrycka mig, och ordflödet kom på franska. Varför vet jag inte. Jag kommer att översätta.

Dans la nuit,                                                I natten,

Qui est sombre et douce,                         Som är mörk och mjuk,

Je me jette.                                                  Kastar jag mig.

Mon âme crie:                                             Min själ skriker:

Elle est morte.                                             Hon är död.

Elle est morte.                                             Hon är död.

Elle est morte.                                             Hon är död.

Et je pleurai.                                                Och jag grät.



Min hund är död.

God natt.


Le bonheur

Jag är lycklig.
Idag har jag skrivit. Jag har en ny idé till en berättelse.
Jag är lycklig.






Julen baklänges - en historia

Nej, jag ska inte ljuga. Jag har varit skandalöst inaktiv här på min blogg, men har man mycket att göra och datorn är upptagen konstant finns det inte mycket att göra åt saken. Kanske ska jag börja med att berätta att den här dagen är den bästa på året. Så synd att juldagen bara finns en gång om året! Dagen när man får göra (nästan) vad man vill, och hela familjen är avslappnad och glad.

Jag började denna underbara dag med att se på en av mina julklappar, en DVD med Svansjön från Parisbaletten. Mycket trevligt. Efter en mycket sen frukost såg jag sedan på denna mycket fina balett (med en snygg skurk) ännu en gång, eftersom familjen (särskilt pappa) också ville se. Sedan blev det lite Enya-skiva (också julklapp) medan jag försökte sätta mig in i Wuthering Heights (Emily Brontë). Det gick inte så bra, får försöka senare igen, utan musiken. Sedan är vi nog nästan framme vid den här tiden, faktiskt! Har ätit lunch förstås ... Och nu är jag lite social, sitter vid MSN samtidigt som jag skriver.

Jag hoppas att ni har en lika bra jul som jag! Men jag kanske ska beskriva lite mer. Ska vi gå tillbaka i tiden och börja vid skolavslutningen? Jag lovar att inte skriva en uppsats!

Jaha. Man klär sig lite fin till avslutningen och ger sig av. Sedan kommer man hem igen - äntligen är det jullov! Vad gör man sedan? Jo, man byter om från de fina kläderna till fula vardagskläder och attackerar huset med dammtrasor och dammsugare. Denna belägring pågår (med hjälp av resten av familjen) till ungefär sju på julaftons kväll. Då pyntar vi som galningar och lagar maten. Vi duschar och klär oss fina och kastar in paketen under granen. Sedan börjar julafton på riktigt. Åh, vilket skrattutbrott jag fick igår när SVT:s julvärd började beskriva hur det såg ut hos hemma hos TV-tittarna. Hans beskrivining var väldigt långt från verkligheten hemma hos oss.

Men, men. Nu är det årets bästa dag, den vill jag inte slösa bort för varken mig själv eller för er, så nu ska jag snart gå härifrån. Åtminstone ska jag inte skriva mer. Ha en underbar jul, allesammans!


Operan i Paris, vad annars?!


Min profilbild

Aerinne - L'Aigle

RSS 2.0